Alla inlägg av Martin

Säsongens bottennapp

Först och främst ber vi om ursäkt för den sena uppdateringen, men att börja jobba igen var en chock för de båda bloggarna och vi är helt enkelt inte riktigt i fas med våra liv.

Efter ett långt juluppehåll var det i tisdags äntligen dags för elitseriebandy i Stinsen Arena igen. Året började också med en repris av förra årets sista match då Kareby IS åter stod för motståndet. Rosabollen tror dock att jul och nyårsmaten satt sig på benen hos våra tjejer för under matchen var vi inte med på banan. Gästerna var betydligt mer på tårna än vad NT var och redan efter sju minuter stod det 0-2 till Kareby, NT lyckades reducera ledningen i den 14:e matchminuten på frislag genom Emelie Åkerlund.

Därefter skulle det rinna i väg betydligt till gästernas favör och när vi gick till halvtidsvila så var det med en 1-4 ledning för gästande Kareby. Istället gladdes vi oss åt att vi hade en Christer Johansson på strålande humör jämte oss i speakerbåset, lägg därtill att vi fick besök av en strålande glad Camilla Johansson från Kareby som trots sin något tveksamma utvisning underhöll oss ordentligt under sina 10 minuter på botbänken, det tackar vi för!

Under andra halvlek fortsatte mönstret och Kareby gjorde ytterligare fem mål och bästa målskytt för Kareby blev Ida Friman som stod för fyra av Karebys nio mål, slutresultatet skrevs till 1-9.

Under andra halvlek fick vi besök av Anna-Maja Blom på NTs botbänk och Anna-Maja förtjänar ett omnämnande då hon tog tåget ner från Stockholm dagen innan tenta för att kunna delta i matchen och därefter satte sig på nattåget för att hinna upp till Stockholm igen för att skriva sin anatomitenta, rosabollen sänder sina lyckoönskningar och hoppas på ett gott resultat.

I övrigt är det inte mycket att orda kring matchen, NT var helt enkelt inte med på banan utan vi glömmer och gör om i helgen när det är dags att åka till Zinkensdamm för att möta Hammarby. Rosabollen kommer inte att åka till Stockholm i helgen utan önskar tjejerna stort lycka till!

//Rosabollen

Dubbla segrar mot SAIK (Två målvaktsdemoner visade upp sig)

Det har varit en hård helg för Rosabollen med dubbla matcher och tjänstgöring i sekretariatet samt glöggservering på julskyltningen i Nässjö. Eftersom det var två matcher och vi skulle förbereda en julskyltning igår kväll så valde vi att klumpa ihop helgen till ett massivt sjok. Att vi dessutom laddade ner en bondesimulering på våra PS4 och körde skördetröska halva natten gjorde inte saken bättre.

I lördags färdades vi norrut igen för match på SweTouch Arena (aka Bredstorps IP) mot SAIK. I fjol bjöds det på tuffa bataljer mot Stålkvinnorna och årets drabbningar verkar inte heller bli något undantag från det.

Första halvlek blev något trevande, det kan ha berott på att isen till en början mest såg ut som halvsunkigt messmör men allt eftersom tiden gick kom kylan som ett brev på posten och då givetvis som på den tiden när posten fortfarande var Posten och inte Postnord. Vi kan annars lugnt sammanfatta första halvlek med att det var målvakternas halvlek, Johanna Hellström i SAIK-målet imponerade stort och gjorde flera viktiga räddningar, detsamma gällde allas vår Ebba Fridlund som även hon storspelade likt en Linda Odén anno 2009. Glädjande nog var det NT Bandy som kunde gå till pausvila i ledning efter ett mål av firma Gustafsson/Sundell.

Andra halvlek blev betydligt bättre efter att tränarTorgny tagit ton i omklädningsrummet och helt sonika undrade om tjejerna ville vinna eller inte. Hans förmaningar verkade som nitroglycerin i ett hjärta med kärlkramp och plötsligt fungerade spelet riktigt bra. SAIK fick kvittera på straff men sedan växlade NT och framför allt Matilda Svenler upp och satte två mål, ett på hörna och ett på straff. Innan matchen var slut hann också Lisa Elg stjäla bollen och placera ett lurigt skott bakom en storspelande Johanna Hellström fram till slutresultatet 4-1.

Rosabollen drog sig sedan hemåt via en hamburgerrestaurang i Eksjö för att förbereda söndagens matchprogram och glöggservering.

Söndagen började storstilat med att Martin hämtade upp Fredrik i den fantastiskt smutsiga Volvon (Fredrik skriver det lite som en pik att nu får det vara nog) och vi åkte till Willys för inhandlande av glögg, pepparkakor och annat som skulle behövas till kvällens julskyltning. Därefter åkte vi upp till Stinsen och konstaterade tacksamt att det är fantastiskt skönt att slippa stå ute en dag som denna, vindarna uppe på Skogsvallen måste ha närmat sig minst orkanstyrka X antal gånger (kanske lite överdrivet ).

Den vanliga sekretariattjänsten stod på schemat och idag fick vi sällskap av Christer Johansson som i vanlig ordning skötte speakerarbetet med bravur. Mitt i allt fixande sprang Fredrik på två av NT’s junisar, Bella och Sanna, som menade att de måste få välja intromusiken till idag. Vi förväntade oss något storslaget, något förbannat etc som får spelarna att komma igång. Gissa vår förvåning när båda två i kör säger att de vill ha ”Kärleken är evig” med Lena PH! Emellanåt undrar man om allt står rätt till hos de unga damerna.

Nu har ni ju läst våra ytterst lösa och förvirrade funderingar, vad har vi då att säga om matchen?

Första halvlek var en karbonkopia på gårdagens batalj i Tranås. Spelet böljade fram och tillbaka och båda målvakterna hade mycket att göra, idag var det Pernilla Elardt som vaktade kassen i NT och hon gjorde det med bravur, Pillan gjorde flera matchavgörande räddningar redan i första halvlek och fortsatte lika storstilat i andra. Vi vågar påstå att det finns inget lag i årets damelitserie med den målvaktsbesättning som NT har i sin ägo, båda våra målvakter spelar i nuläget på en mycket hög nivå och det är bra att båda får möjlighet att visa upp sig.

Precis som under lördagens match kunde NT Bandy gå till pausvila med en 1-0-ledning efter att Svenler gett oss ledningen efter pass från Amanda Andersson. Fröken Andersson vill vi särskilt nämna eftersom hon är det största utropstecknet, enligt oss, hittills under säsongen. Att efter ett par års frånvaro från bandyn komma tillbaka och dessutom som kapten rada upp topprestationer imponerar till och med på två luttrade Rosabollare. Fortsätt så Amanda, en vacker dag kommer Rosabollen skandera ditt lov på en arena någonstans i vårt avlånga land!

I andra halvlek fortsatte the Matilda Svenler Show med ytterligare tre mål och priset till matchens lirare var mycket välförtjänt. SAIK fick in två mål varav det ena på en riktigt vacker hörna signerad Michelle Löfblad men inte ens det räckte idag för att överglänsa NT Bandy. I 93e minuten fick Emelie Åkerlund frislag i bra läge och efter pet från Amanda laddade vår östgötska virtuos bössan och avlossade en projektil av sällan skådat slag. Ni som kommer ihåg legenden Owe Thörnberg i HV71 vet att hans skott var extremt hårda men sällan med rätt adress. Emelies raket var minst lika hård men dessutom så välriktad att inte ens den mest nitiske besiktningsmannen på bilprovningen hade kunnat invända på den åkerlundska perfektionen. En mycket smakfull avslutning på helgen och totalt fyra friska poäng till för tillfället Sveriges bästa bandylag!

Något vi känner att vi vill ta upp som är långt tråkigare än helgens resultat är hur vår kära publik i Stinsen Arena helt flagrant skiter i att betala inträde. IFK Nässjö är en ideell förening och visst, det blir inte mycket pengar i kassan på inträdet, men det lilla vi försöker få in borde åtminstone täcka domarkostnaderna för en hemmamatch. Under dagens match kunde ekonomiansvarig sammanfatta att vi hade 64 personer på läktaren och endast TJUGOFYRA hade gått den rätta vägen in i Stinsen och betalat entré. Antingen går privatekonomin extremt dåligt för många hushåll i staden eller så råder det bara extrem nonchalans bland vår publik. Hur som helst är det en väldig besvikelse och åtgärder kommer att vidtas, kan man inte hosta upp en 50-lapp för att få se Sveriges just nu bästa dambandylag då kan man lika gärna sitta hemma och klicka på elitrapport. Ni märker en lätt hård ton i Rosabollens kommentar men höjden av snikenhet måste vara att planka in på en match där priset är 50 spänn.

Direkt efter dagens match satte vi oss i Martins fortfarande fantastiskt smutsiga Volvo och drog direkt ner till blåshålet som kallas Nässjö centrum. Det vankades julskyltning och IFK Nässjö ville ju absolut synas där. Tillsammans med lill-Ida, Anders, Christer och Sanna G langade vi ut 29 flaskor glögg. Vi beslöt att bjuda på glögg och folk flockades likt fiskmåsar kring en sunkig hamburgare utanför Steakhouse en varm lördag i juli. Dock spände vi blicken i ett flertal och vi lyckades värva tio nya stödmedlemmar till föreningen, skulle ni känna att ni vill bli stödmedlemmar i fabulösa IFK Nässjö och stötta tjejernas verksamhet går det alldeles utmärkt att anmäla sig på ifknassjo.se.

Nu tar vi välbehövlig vila i knappa två veckor för att ladda om inför toppmatchen mot VSK 10/12. Under tiden roar vi oss med banala saker som bedömning av diverse skolarbeten och viss betygsättning.

På återhörande!
//Rosabollen

 

Lagmoralen visade vägen

Så var det äntligen dags. Det är nästan sju månader sedan vi fick bevittna bandy senast och idag när vi vaknade upp var dagen äntligen här, hemmapremiären nalkades och Hammarby IF skulle komma på besök. I år är det mesta annorlunda i och med samarbetet med Tranås BoIS, exempelvis skulle inte hemmapremiären ske i Stinsen Arena utan uppe i Tranås på SweTouch Arena, men eftersom vi till viss del är konservativa i vårt tänk så kallar vi det helt enkelt för Bredstorps IP.

Eftersom det skulle till att vara utomhusmatch idag var vår första reaktion när morgonkaffet börjat skaka liv i en trött själ att kolla in vädret. SMHI lovade -1 grad och strålande solsken över Tranås och då blir vem som helst exalterad över att få se bandy utomhus, perfekta förhållanden. Även om vi är bandykonservativa har vi två rosabollare som finns kvar sedan storhetstiden mer och mer accepterat att vi kanske kan hjälpa till på andra sätt än att skrika oss hesa på läktaren och likadant blir det i år. Idag var det tjänstgöring i sekretariatet som gällde och när även den vandrande citatmaskinen Felicia Haegerstam anlände för att tjänstgöra som speaker var det mer än fullt i det lilla sekretariatutrymmet. Dock var värmemöjligheterna fantastiska precis som lagledar-Jocke hade utlovat, för i andra halvlek kändes det som vi hade kokt skallen på infravärmen som lös över våra huvuden.

Nu fick ni en något lång utläggning kring förberedelserna inför detta spektakel men misströsta inte, vi ska försöka återge vad som faktiskt hände på planen också för det var en hel del och vi fick se ett NT Bandy som visade prov på härlig lagmoral och tempofyllt anfallsspel.

Första tjugo minuterna var avvaktande från båda lagen, likt en boxningsmatch där motståndarna mäter av varandra, kanske var det så att Hammarby valde att spela avvaktande i början för att spela in sina nyinköpta klubbor, det visade sig nämligen att klubbstället blivit kvar i Stockholm och ett panikbesök på Intersport löste biffen. Hammarby kom till spel med ett ytterst potent lag där flera av spelarna har ett förflutet i AIK, ett AIK som spelade SM-final så sent som under fjolårssäsongen. För att nämna några så skrinnade legender som Hanna Brusberg och Linda Odén ut i Hammarbygrönt idag.

25 minuter in i matchen tog Hammarby ledningen genom Linnea Larsson på pass av Hanna Brusberg efter en lättare markeringsmiss i NT-försvaret och vi tänkte tyst för oss själva ”Nåja, de höll ut i 25 minuter i alla fall, inte illa mot de förmodade svenska mästarna”. Men den förväntade Hammarbyforceringen efter målet kom inte riktigt igång och NT Bandy fortsatte att spela sitt fina grundspel, försvarade sig noggrant och spelade tryggt och lugnt. Matilda Svenler frestade Linda Odén ett flertal gånger och när hon enhandsgreppade en boll högt upp i sitt vänstra kryss verkade det som hon skulle vara precis lika omutlig som vanligt.

Men som vi skrev ovan, tiderna förändras och i den 46:e minuten drev Emelie Åkerlund upp bollen på högerkanten och frispelade Bella Aronsson som kunde göra NT Bandys första elitseriemål och de 135 personerna som valt att njuta av det fantastiska bandyvädret njöt stort. Lyckoruset höll i sig knappa kvarten innan firma Brusberg/Larsson pricksköt en hörna i krysset fram till 1-2. Bollen spelades sedan av och Fillan skulle precis berätta i mikrofonen att Hammarby tagit ledningen när Maja spelade fram en för dagen lysande Matilda Svenler som framför Odén var iskall och satte 2-2.

Kampen om Bredstorp fortgick och plötsligt small det till, armar, ben och klubbor yrde som smågranar i stormen Gudrun när Lisa Elg och Linnea Larsson kolliderade på mittplan. Först trodde vi att en eller flera lemmar hade lossnat men den stenhårda Lisa reste sig snart, borstade bort snön och gled ut på den novemberkalla isen medan Linnea tog något längre tid på sig att komma på benen, dock oskadd.

Hammarby kände nog att spelet gick i stå, tog en timeout för att prata spelidéer, kom ut på isen och gjorde två raka mål. Först kom ett frislag från Hanna Lundborg som Anna Fosselius klappade in på tennis och sedan frispelade Ingrid Heien Bjonge Linnea Larsson till hennes tredje mål för dagen. Rosabollen började misströsta men kände ändå att tjejerna gjort en bra match mot tänkta topplaget Hammarby. Tränar-Torgny ville dock inte nöja sig med en godkänd insats utan satsade på stordåd och tog timeout.

Precis som för Hammarby gav det resultat och hoppet tändes i mångas ögon när Svenler snodde åt sig bollen på offensiv halva, laddade bössan och stänkte dit 3-4 till publikens stora nöje och jublet visste inga gränser. Som om inte det var nog tog Maja saken i egna händer då hon på nytt serverade Matilda en riktig macka och eftermiddagens andra tremålsskytt kunde sträcka händerna i luften och ta emot publikens lovprisningar. Det var kvitterat gott folk! Matchens sista skälvande minuter blev nervösa men när NT fick en hörna med bara 30 sekunder kvar pustade vi ut. Hörnan gick på mål men räddades av Odéns benskydd strax innan mållinjen. Domare Bergemalm blåste av och vi hade fått oavgjort och minst en halv seger i premiären!

Rosabollen tackar för underhållningen och ser fram emot vinterns drabbningar i sporten som vi alla älskar!

World Cup – Dag två!

Rosabollen var uppe i ottan, eller egentligen var det mest Martin som stod för det där med ottan. Undertecknad snoozade så länge det gick då sista matchen under gårdagen krävde sin tribut. Martin var uppe tidigt och kokade gröt till tjejerna som klev upp sömndruckna och hungriga som vargar och buffébordet vi dukat upp tömdes snabbt. Vi får också passa på att rikta ett stort tack till Princess Konditori i Nässjö som sponsrat oss med massa gott bröd inför turneringen.

Efter en utdragen frukost var det dags för dagens första match som stod mot regerande svenska mästarna Kareby IS. Ett Kareby som blivit duktigt brandskattat sen fjolårssäsongen då flera tongivande spelare valt att flytta till ex Västerås SK och Skutskär. Tjejerna gjorde en bra match mot Kareby och jämfört med träningsmatchen lagen emellan för sisådär tre veckor sedan är det ett enormt fall framåt då matchen idag slutade 0–2 till Kareby, jämför då med 2-9 senast i Stinsen. Spelmässigt höll våra tjejer jämna steg med de duktiga Karebyspelarna, dock var vår bristande effektivitet i offensiven något som skiljde de båda lagen åt. Förlusten innebar också att vi redan är utslagna ur turneringen, men spelmässigt har tjejerna visat stora framsteg och rosabollen ger definitivt helgen mer än godkänt.

Nu är köket avstädat för dagen och den sista maskinen disk är inplockad och vi sitter lite lagom möra vid ett av borden i kyrkan och laddar för match 23:45 mot de ryska giganterna Record Irkutsk som är obesegrade hittills i turneringen, en oerhört tuff match på förhand. Dock är det bandy vi talar om och allt kan hända, det kanske är NT-Bandy som ska rubba den ryska björnen? För övrigt, finns intresse så kan vi meddela att kvällens match mot Record kommer att livesändas på IFK Nässjös facebooksida, Martin som är ovanligt driftig för att vara Flisbybo kom på den briljanta idén igår att det går alldeles utmärkt att livesända matcher, ett första test gjordes mot Minneapolis igår kväll och under dagens match mot Kareby livesända han hela matchen, hela 10 personer valde att titta, otroligt!

Midnattsmatch mot Minneapolis

Strax före midnatt var det dags för NTs andra match och den här gången var motståndet från USA och svenskbygden i Minneapolis. Efter att ha laddat om med Tacos och vila var det ett taggat gäng från Höglandet som skrinnade ut på isparketten i den för dagen riktigt behagliga Ale Arena.

NT satte fart direkt och under tre riktigt bra minuter gick man fram till en 3-0-ledning. Först ut var Emelie Åkerlund som med en backhand som gjort Björn Borg avundsjuk smackade in 1-0. Minuten efter bröt Svenler in från kanten och sprätte upp 2-0 i nättaket och bara sekunder senare smörpassade Cajsa fram Svenler som åter kunde fira efter att ha nätat från nära håll.

Våra tjejer fortsatte att spela med självförtroende och bollen passades inom laget på ett föredömligt sätt. Mitt i halvleken tröt koncentrationen ett ögonblick och en amerikanska fick ta sig hela vägen och kunde reducera till 3-1. Tjejerna grämde sig några minuter men snart var de tillbaka på banan och kunde utöka ledningen till 4-1 när Cajsa passade fram till Bella som åkte sig fri och satte bollen i mål.

Andra halvlek blev lite lugnare i tempo men NT dominerade matchbilden. Efter bara 15 sekunder fick Ebba bekänna färg när en amerikanska blev fri och sköt ett riktigt kanonskott men Ebba gjorde en kalasräddning och fredade nätmaskorna från bollbesök. Sanna hade inte riktigt fått till det så här långt men det skulle bli ändring på det de sista minuterna i matchen. Först skar hon in och sprätte upp 5-1 och i matchens sista minut kom även 6-1 efter ett frislag som Sandra petade fram till Sannas klubba.

Som helhet gjorde laget en riktigt bra match och alla tog jobbet större delen av matchen. Det ska också tilläggas att Fillan styr laget med järnhand från läktaren ”de är mina marionettdockor” sa hon innan hon avnjöt en Propudd med lussekattssmak strax innan 02.

Bella lyckades också ta hem dagens kommentar genom att visa något tveksamma kunskaper inom astronomi när Fillan försökte undervisa om Karlavagnen. ”Det kan väl inte vara samma stjärnor här som i Vetlanda?!” Jo Bella, det är faktiskt det J

/Rosabollen

World cup dag ett.

Det är World Cup-helg och som vanligt hänger sig Rosabollen åt matlagning tillsammans med bandy-Tina. Spis och ugn har gått varma hela dagen och nu när klockan närmar sig 23 är vi något slitna. Det återstår en match för dagen och den spelas mot Minneapolis Bandoliers och det ska bli spännande att stöta på ett lag från andra sidan Atlanten. Tjejerna har gjort sig hemmastadda i Surte Equmeniakyrka och vi har riktigt bra lokaler även i år, Pastor-Christers kontakter är onekligen bra att ha.

Under eftermiddagen spelades vår första match och den gick mot Hammarby. Redan i den tredje minuten fick Hammarby en kontring och efter en fin genomskärare kunde en frispelad Linnéa Larsson sätta 1-0 bakom Pillan i buren. NT-bandy tog då tag i spelet och kunde i den nionde minuten kvittera då Svenler bröt sig fri och sköt ett lurigt skott som Odén i Hammarbys mål fick parera. Returen gick dock ut till unga Wilma Wachenfeldt som inte gjorde något misstag. NT-lyckan visste inte några gränser och än bättre blev det strax före halvtidsvilan då Cajsa frispelade Bella som satte full fart mot mål och stänkte in ledningsbollen till 2-1.

I andra halvlek fortsatte NT att spela bra och i mångt och mycket var man det bättre laget men det var Hammarby som gjorde målen. I 37e minuten kom  2-2, i 52a minuten 3-2 och strax innan full tid även 4-2. Spelet såg inte alls så tokigt ut men den riktiga effektiviteten saknades därför får vi hoppas att tjejerna får belöning för sitt spel under kvällens sena match mot Minneapolis Bandoliers.

Det är onekligen trevligt att säsongen är igång och att vi får stifta bekantskap med flera nya ansikten under helgen. Det är extra roligt att ha klasslirare som Matilda Svenler och Bella Aronsson på ”vår” sida istället för att möta dem som motståndare. Truppen ser riktigt bra ut och vi hoppas att helgens cupande ska ge laget en rejäl skjuts framåt.

Nu ska vi strax bege oss mot arenan men vi rapporterar igen när tid finnes.

/Rosabollen

Starkt mot AIK

Idag fick vi uppleva kombinationen Alla hjärtans dag och sista matchen för IFK Nässjö i årets Elitserie. Förhoppningsvis kommer just den kombon inte att upprepas då vi verkligen får hoppas att framtida serier kan sträcka sig lite längre fram på vårvintern och innehålla fler matcher. Nåväl, årets avslutning spelades mot förra årets SM-finalister nämligen AIK från Solna. Efter att Hammarby igår fått storstryk av Västerås fanns chansen för IFK att hålla sig före Bajen i tabellen om man inte släppte in allt för många mål.

I matchinledningen tog AIK kommandot och våra tjejer fick som väntat fokusera på att försvara sig så gott det gick. Nässjöförsvaret jobbade dock riktigt bra och styrde skickligt ut motståndarna mot kanterna vilket gjorde det svårt för AIK att skapa farliga målchanser. När de väl kom i lägen fanns giganten från norr, Ebba Fridlund, i målet och spelade på en nivå som borde göra varje landslagskeeper avundsjuk och landslagsledningen osäker i sina val inför stundande VM-turnering.

Enligt den föredömligt utförda matchrapporten på Elitrapport rörde IFK knappt bollen innan den trettonde matchminuten men då hände det! Wilhma Lindholm snodde åt sig bollen på högerkanten, hittade in till Emelie ”Åtvidabergsraketen” Åkerlund som tog ett par snabba skär in i banan och såg Sanna Gustafsson komma ångande på vänsterkanten. Emelie, som gjorde sin kanske bästa match för säsongen, serverade Sanna en räkmacka så vacker att man hade gråtit i av glädje i Feskekörka och fröken Gustafsson satte fart mot Linda Odén i AIK-målet, placerade bollen vackert i mål och hur oförtjänt det än var hade IFK Nässjö tagit ledningen med 1-0.

AIK reducerade ett par minuter efter vårt ledningsmål genom Anna Widing på frislag. De gulsvarta fortsatte att rada upp chanser och då främst genom hörnor, totalt skulle AIK slå 23 hörnor under matchen. Anmärkningsvärt var att inte en enda av dessa hörnor gick i mål och ytterst få gick ens på mål. IFK Nässjö fick slita hårt i defensiven och eftersom vi bara hade en avbytare att tillgå var det rejäla arbetspass som fick utföras men det löste tjejerna med bravur. IFK höll 1-1 till den 36:e minuten då Matilda Johansson gav AIK ledningen på pass av Linnea Larsson. Innan halvleken var över hann AIK även med att göra 1-3 och 1-4 vilket inte uppskattades av Rosabollen då 1-3 såg ut att föregås av en rejäl offside OCH liggande spel medan 1-4 kom på en mycket generöst given straff. Men det är ju domaren som dömer även om han dömer fel…

I andra halvlek fortsatte AIK sin forcering framåt och IFK Nässjö fortsatte att försvara sig väl samtidigt som Ebba Fridlund stod för en uppsjö avancerade räddningar. Målen fortsatte dock komma för AIK och 1-5 hamnade på tavlan strax efter paus genom ett långskott från Mikaela Hasselgren. Tio minuter senare gjorde AIK 1-6 genom Agnes Ortman då en AIK-spelare tilläts ligga över en chanslös Ebba. Protesterna mot domslutet var fruktlösa och vår ständigt högljudande tränare bestämde sig för att ta timeout. Våra tjejer har haft en viss tendens att gå ner i tempo mot slutet av andra halvlek under säsongen men idag kämpade man ända in i kaklet. Trots 1-6 i baken så fortsatte tjejerna jobba på bra, Emelie Åkerlund och Wilhma Lindholm pressade AIKs bollhållare ett flertal gånger samtidigt som försvaret spelade ytterst följsamt och samspelt vilket var riktigt kul att se.

I den 75:e minuten stal planens yngsta spelare, Ida Gustafsson, bollen från en AIK-försvare och Ida fick fram bollen till snabbskrinnaren Wilhma Lindholm som förvaltade läget väl och satte 2-6 till Nässjö. Ett ytterst viktigt mål i målskillnadskampen och Rosabollen fick hejda sig för att inte springa in på isen och utföra en frusen version av Svansjön i ren eufori. Tyvärr blev detta inte slutresultatet då Anna Widing i AIK fick iväg ett skott som smet förbi Ebba Fridlund med futtiga 30 sekunder kvar och direkt vid följande avslag blåste domare Nilsson av matchen vilket gjorde att slutresultatet alltså skrevs till 2-7.

Nu väntar två veckor av ovisshet då serien tar ledigt under VM. Även om IFK har spelat klart serien kan mycket hända än. I sista omgången möter Västerås – Sandviken, Söråker – Hammarby och Kareby – AIK. Minst intressant är toppmatchen och fjolårets finalrepris. AIK är redan klara seriesegrare och Kareby är ohotade tvåor vilket gör dessa båda lag klara för semifinaler. Västerås och Sandviken gör upp om tredje och fjärde plats. Just nu ligger de på samma poäng men SAIK har gjort fyra fler mål vilket gör att VSK måste vinna för att nå tredjeplatsen och möjligheten att möta sjätte laget i serien i en kommande kvartsfinal. Mest spännande och intressant blir matchen mellan Söråker och Hammarby. Vinner Söråker blir de femma, IFK blir sexa och går till slutspel medan Hammarby blir sjua och har spelat klart för i år. Blir det oavgjort tar Söråker femteplatsen medan Hammarby kryper förbi IFK och vår säsong är över. Skulle Hammarby vinna tar de femteplatsen medan Söråker blir sexa och vi blir sjua.

Rosabollen kommer i god tid kontakta vissa spelare i Söråker och erbjuda såväl smaskiga tårtor som platser på bandygymnasiet i Nässjö till hösten för att sporra dem till stordåd i avslutningen. Skulle vi sluta sjua väntar nästa ovisshet då segraren i Allsvenskan Syd och Allsvenskan Nord har förtur till nästa säsongs Elitserie. Den som lever får se och om man spelar i Söråker kan man genom en seger mot Hammarby leva lite godare 😉

Matchfakta
Publik: 56
Väder: Inomhus. -3 grader
Slutresultat: 2-7 (1-4)
IFKs målskyttar: Sanna Gustafsson och WilhmaLindholm.
Matchens lirare: Ebba Fridlund

/Rosabollen

Eftertext…

Till sist måste vi bara ta upp något som gjorde skribenterna här på Rosabollen lätt upprörda. Under veckan skedde något, i våra ögon, mycket anmärkningsvärt. När Postnord fullföljde sina uppdrag märkte våra spelare att de hade fått ett inbetalningskort. Detta inbetalningskort kom dock inte från allas vår favoritförening IFK Nässjö utan istället var det från föreningen som i våras beslutade att det inte gick att bedriva damverksamhet för att den var för dyr. Sagda förening tyckte alltså nu att tjejerna som de vägrat en fortsatt bandykarriär skulle vara med och sponsra herrlaget… Kanske hade styrelsen i denna bandyförening förstått att det faktiskt är herrlaget som kostar och nu behövde mjölka ut så mycket det gick även från de spelare som inte är välkomna i föreningen? Detta skapade viss ilska bland våra tjejer, även Rosabollen kände viss ilska men vi har slutat att förvåna oss över ovan nämnda förenings logik men väljer ändå att vädra dessa åsikter. Hur tänker man? Tror man på allvar att våra tjejer skulle betala medlemsavgift i en förening som är rakt av diskriminerande och inte vill ha med dem att göra? För övrigt, det går att skaffa sponsorer till damidrott, det går att bedriva damverksamhet och det görs otroligt bra i rött och svart.
Forza IFK.

En poäng och två födelsedagar

I fredags efter en hård jobbvecka åkte Rosabollen ihop med laget upp till Södertälje för övernattning inför lördagens überviktiga match mot Hammarby IF. Resan förflöt lugnt och stilla med hjälp av den eminenta busschauffören Gustav Åkesson. Dessutom föll det sig så att vår tränare Kenny Bohman fyllde år i fredags och vi i Rosabollen ville självklart visa vår uppskattning och en lagom stor och otymplig orkidé införskaffades på IKEA i Linköping. Kenny blev givetvis, som den känslomänniska han är, rörd till tårar av vår present. Rumsfördelningen hade slumpat sig så väl att Kenny, Christer, Fredrik och Martin fick dela rum. Självklart valde Fredrik att krypa ner jämte herr Bohman i dubbelsängen, han är inte bara en kompetent tränare utan även en bra sängkamrat.

Efter en stabil frukost på Scandic i Södertälje och en kort uppvaktning av lagledare Gustafsson som även han firade födelsedag i helgen begav vi oss till klassisk bandymark och för första gången kunde Rosabollen beträda Zinkensdamm. Vi har ändå hållit på med det här ett par år nu och de bandyarenor vi inte bevistat börjar bli få, då är det extra roligt att se en ny plats. Zinken bjöd på bra väder och ett fåtal minusgrader vilket borgade för en fin bandymatch.

Dock blev det inte mycket till skönspel från något lag, den fysiska biten av spelet tog i huvudsak överhanden, lägg därtill en domartrio som uppvisade ett bandykunnande likt Dennis Lisell i AIK-matchen 2010, ni som inte var med på den tiden ska veta att det var skandalöst dåligt. Denna domaren var dock rättvis i och med att han faktiskt var lika usel åt båda håll. Hela fem straffar dömdes under matchen och 30 utvisningsminuter åt vardera hållet.

I första halvlek var det mycket kamp om bollen och båda lagen kämpade för att få till ett godkänt passningsspel. Även om Rosabollen är ytterst partiska får vi nog erkänna att det var Hammarby som började bäst, men Ebba Fridlund visade sig från sin allra bästa sida och gjorde flera prakträddningar.

Största behållningen i halvleken var när det plötsligt damp ner en död björktrast i IFKs straffområde. En sparvhök hade fångat en god lunch och skulle avnjuta denna i lugn och ro bredvid Zinken men den bedrövliga domarinsatsen fick matlusten att tryta och sagda rovfågel släppte bedrövat sitt byte och satte av mot nya äventyr där randiga män inte inte kunde förstöra dagen.

Den första stora händelsen under matchen kom till i den 40:e matchminuten när IFK Nässjö tilldömdes straff, en straff som Sanna Gustafsson skrinnade upp för att trycka in. Det gick inte som planerat och bollen tog i planket vid sidan av målet. Strax efter IFK Nässjös straff beslöt domare Ikonomidis att det hade ju varit fruktansvärt orättvist om bara IFK Nässjö fick straff så han blåste högt och ljudligt i pipan så fort en grönvit spelare dök upp i straffområdet. Galina Mikhaylova ställde sig vid straffpunkten och hon sköt en av de lösaste straffar vi sett i svensk dambandy och bollen hade svårt att orka över kortlinjen, alltså var resultatet fortsatt 0-0. Det var mycket som hände under de sista minuterna av första halvlek och domare Ikonomidis hittade ytterligare en straffsituation innan vi kommit upp till 45:e minuten. Denna gång var det ett totalt felbeslut att blåsa straff då bollen var ur spel över kortlinjen långt innan situationen ens uppkommit. Återigen var det Galina Mikhaylova som stegade upp, och denna gången sköt hon faktiskt på mål, men där stod vår målvaktsfantom Ebba Fridlund i vägen och bollen tog rakt i magen på sagda fantom. Rosabollens teori kring den annars förträffliga Mischas svaga insats under första halvlek var att det måste bero på att hon fick lite hemlängtan till Nässjö där hon gjorde debut i svensk bandy.

Alltså var det fortfarande 0-0 men IFK Nässjö skulle ändra på den saken. Efter en kontring där Hammarbys målvakt Maria Thorén kom väl långt ut från sina kära stolpar vilket skapade stor oordning i Hammarbys försvar kunde Sanna Gustafsson tråckla in bollen i nätmaskorna och ja, om vi ska vara ärliga så kunde inte undertecknade riktigt se hur det hela gick till, men lika glada blev vi för detta. Dessutom tystnade den lilla Hammarbyklacken på motsatt sida betänkligt vilket var till vår fördel eftersom vi i sedvanlig ordning bara var två i klacken. Målet innebar att IFK kunde gå till pausvila med en 0-1 ledning och vi var nöjda på läktaren då tjejerna visade upp härlig kämpaglöd och dessutom tog närkamperna ordentligt, närkampsspelet har under säsongen varit något bristfälligt och det var riktigt kul att se tjejerna ta fighten.

Om Hammarby började första halvlek bäst så vill vi påstå att IFK Nässjö gjorde så i andra, tjejerna började mer och mer hitta ett fungerande passningsspel och de krigade på riktigt bra. Självklart ville domare Ikonomidis vara med i leken även under andra halvlek och 10 minuter in blåste han straff igen och hjärnsläppet från undertecknad var totalt (nä, jag vet att man inte ska hetsa upp sig på domaren men det här var orimligt). Denna gång fick inte Mischa förtroendet att lägga straffen utan det blev istället Sofie Nyblad, sagda Nyblad förvaltade straffen säkert och kvitterade matchen.

Tränar Bohman tog efter detta en timeout för att prata igenom detaljer och det gav effekt i den 62:a minuten när Sanna Gustafsson fick en smörpass från försvaret och tog sig hela vägen IN i straffområdet och blev bryskt behandlad vilket ledde till att domare Ikonomidis korsade armarna över huvudet igen, ja ni läste rätt det var alltså matchens FEMTE straff. Den här gången bytte IFK Nässjö straffskytt och den ytterst trevliga och sympatiska backgiganten med den ohyggliga Vetlandadialekten Maja Blom skrinnade upp från backlinjen och dunkade upp bollen i nättaket och gav IFK ledningen med 2-1. Efter ledningsmålet kontrollerade IFK matchen bra och egentligen är det orättvist att lyfta fram någon framför någon annan då tjejerna krigade så där bra att man blev lite varm i hjärtat när man såg dem slänga sig och täcka skott eller skicka en grönvit över sargen. Det hårda arbetet skulle ge mer utdelning när IFK Nässjö i den 74:e minuten fick hörna och på den tredje returen gjorde Victoria Bergström sitt första elitseriemål, kanske var det nu som både vi i publiken och i viss mån även spelarna började ta ut segern i förskott. Sakta men säkert började Hammarby jobba sig in i matchen och när vi kom upp till 90:e minuten var vi påtagligt nervösa, skulle det hålla? Svaret kom två minuter senare när domaren blåste av matchen, på tavlan stod det då 3-3. Hammarby  reducerade  i den 92:a minuten och kvitterade i den 93:e. Självklart var vi besvikna direkt efter, det kändes verkligen som en förlust trots en bärgad poäng.

Men så här dagen efter kan vi ändå se tillbaka på matchen och känna lite stolthet över hur tjejerna spelade, även om resultatet inte gick vår väg så krigade alla, alla slet hårt för varandra och de visade att de var ett lag. Ebba var emellanåt demonisk i buren och en räddning tog hon faktiskt med hjälmen. Försvaret styrde väl och var fysiska om så behövdes, mittfältet krigade hårt och bestämt, anfallarna var hela tiden och jagade Hammarbys defensiva bollförare. Vi måste komma ihåg att IFK Nässjö gör sitt första år i eliten och våra spelare är fortfarande väldigt unga trots att flera av dem har tunga meriter och vi ska inte konkurrera om några topplatser i år, första året i eliten måste ses som en skola inför kommande, vi utbildar oss i år för att kunna konkurrera i framtiden. Med det i åtanke är vi stolta över varenda en som spelade igår.

 

Matchfakta
Publik: 70
Väder: Halvklart. -3 grader
Slutresultat: 3-3 (0-1)
IFKs målskyttar: Sanna Gustafsson, Maja Blom och Victoria Bergström.
Matchens lirare: Utsågs inte så vitt vi vet.

/Rosabollen

Skapligt på Skarpe Nord

I mycket halt väglag tog sig Rosabollen och IFK Nässjö ner till västkusten för att spela match mot mästarinnorna från Kareby. Under färden kantades vägen av stillastående bilar och utryckningsfordon i alla tänkbara kulörer. När vi tvingades stanna utanför Borås vid en olycka fick vi uppleva hur Bambi måste ha känt sig på den berömda isen. Vägbanan var som ett såpat bananskal och friktionen så låg att vi höll på att mista vår chaufför när han gled iväg mot vägrenen i ett obevakat ögonblick. Äventyret slutade dock lyckligt.

I bussen fick IFK också en ny spelare då Susanne Zetterström blev spelklar reservmålvakt efter kontakt med Bandyförbundet. Dagen hade nämligen börjat med återbud på grund av magsjuka och den redan tunna truppen kunde inte avvara ännu en spelare vilket Zetterström senior hörsammade och kom till räddning. Av det vi såg när hon tog sig från omklädningsrummet till avbytarbänken kan vi bara mana fröken Fridlund till stordåd annars hänger platsen som förstemålvakt löst.

Våra västkustska vänner från Sunvära, Kajsa Ericsson och Julia Norrman, blev dagens andra hjältinnor då de efter avslutad match med Sunvära slängde sig i bilen och åkte från Mölndal till Kungälv för att direkt spela ännu en match fast nu med IFK Nässjö. Maken till stora bandyhjärtan får man leta efter och vi är så tacksamma för alla timmar och mil som dessa två och deras familjer lägger ner för att spela med oss!

Hur gick matchen då? Jo första halvlek var bara 13 sekunder gammal när hemmalaget tog ledningen och sedan trillade det in mål i minut 25, 29 och 42 innan paus. IFK Nässjö stod ändå upp bra men Kareby är numret större ännu. I andra halvlek fortsatt Kareby att göra mål och slutresultatet skrevs till 9-0 vilket kanske var lite i största laget för att vi skulle vara helt nöjda men tjejerna kämpade ändå tappert.

Det är inget att säga om när man man förlorar mot ett halvt svenskt landslag och våra tjejer har framtiden för sig. Får vi behålla truppen intakt och våra skadade spelare kommer tillbaka kan vi snart vara med och dansa med de stora elefanterna men vi är inte där ännu. Nästa helg ska tjejerna ta sig till Zinken för att möta Hammarby och Rosabollen ser fram emot att beträda ännu en klassisk bandyarena. Vi återkommer med rapport efter det.

Matchfakta
Publik: 66
Väder: Lätt snöfall men uppklarnande. -5 grader
Slutresultat: 9-0 (4-0)
IFKs målskyttar: Första seriematchen den här säsongen utan IFK-mål.
Matchens lirare: Ebba Fridlund

/Rosabollen

Slemmig torsk mot Söråker

Först och främst får Rosabollen ta och be om ursäkt för den sena uppdateringen, men i och med att vi inte kan stoltsera med ett jullov att leka på så har det helt plötsligt uppenbarat sig ”riktiga” arbetsuppgifter som har lånat vår tid.

I söndags hade Rosabollen  samlats i stor skara, eller ja, stor och stor. Med stor skara menar vi självklart Martin, Fredrik, Hampus och Macce. Dessutom hade vi en styck legosoldat i lillebror Andersson som köptes in för en kebabpizza på pizzeria Dolce Vita, han är inte dyr i drift den lille pöjken. Alltså var matchtagget på hög nivå inför matchen och det var med en riktigt bra känsla som vi infann oss i Stinsen Arena, särskilt med den fina insatsen mot Sandviken senast i ryggen. Vi kan väl sammanfatta att det blev inte riktigt som vi tänkt och hoppats.

Söråker började som det klart piggare laget och IFK Nässjö hade fortfarande inte vant sig vid skoghuggarbandyn som bedrivs frekvent av lagen från norra delen av Sverige, givetvis är det fritt för varje lag att spela precis hur de vill och Rosabollen lägger självklart ingen värdering i detta. Lägg där till att IFK tenderade att vara ungefär lika sömniga som jag är när jag tar mina värktabletter, alltså var starten på matchen något luddig vilket gjorde att Söråkers duktiga Malin Persson hade något av en field day som det heter på amerikanska när hon gjorde 0-1 efter cirka två minuter. Förvirringen verkade stundtals i inledningen vara total och åtta minuter in i matchen stod det redan 0-2 till Söråker och vi på läktaren var något förbryllade, då den  den fina skridskoåkningen, passningsspelet, närkampsspelet från SAIK-matchen hade försvunnit likt ett jullov för två trötta lärare.

Sakta men säkert vaknade IFK Nässjö till liv och tjejerna började jobba sig in i matchen allt mer och de började visa prov på vad de faktiskt kan åstadkomma när de arbetar som ett lag, och en reducering kom till vid en lätt kaotisk situation i Söråkers straffområde, bollen rann ut till Ida Zetterström som ytterst kyligt beslutade sig för att försöka lobba bollen över Linnea Björck i SIF-målet och bollen seglade in över sagda målvakt och om det nu var menat som en lobb så hatten av till Ida Z. Kort efter kom även 2-2 när Sanna Gustafsson stänkte in bollen assisterad av Emelie Åkerlund och just vid det här tillfället kändes det som att våra tjejer fått upp tempot igen och Söråker kändes allt mer skakiga. Från och med 2-2 målet så var det väldigt mycket som handlade om IFK Nässjö och ingen av oss kände av att Stinsen Arena var kall som en frysbox denna eftermiddag då spelet värmde likt den första sommarlovsdagen. Det fina spelet skulle ge resultat då firma Åkerlund/Gustafsson återigen visade upp vad de faktiskt kan åstadkomma tillsammans då Emelie återigen passade Sanna som gjorde 3-2 till IFK Nässjö vilket också var halvtidsresultatet.

En kopp kaffe, lite bollkastning ( nej tyvärr, det blev ingen storslam i halva potten den här veckan heller) så var det dags för andra halvlek. Tyvärr för alla inblandade förutom Söråkers IF så är det en halvlek som Rosabollen definitivt redan lagt långt bakom sig. Spelet klickade inte alls i andra halvlek och IFK Nässjö fick slita otroligt hårt för att egentligen få till något spel överhuvudtaget och alla uppspel stoppades ytterst effektivt av gästerna.

Söråker kvitterade matchen tämligen omgående genom Sandra Timan och efter 35 minuter av ren kamp lagen emellan tog de tyvärr även ledningen i den 80:e minuten återigen genom Sandra Timan. Tränare Bohman tog då timeout för att försöka få ordning på spelet, vilket gjorde att IFK Nässjö spelade upp sig något och pressade på för att försöka kvittera, men, ja gott folk det här var matchen med många men, så lyckades det aldrig bli riktigt farligt framför Björcken i Söråkers mål och vi måste nog även säga att Söråker var fantastiskt bra på att försvara sig när ett lag som IFK Nässjö desperat jagade för en kvittering. Precis i slutminuterna slet Söråker åt sig bollen och med i princip hela IFK Nässjös elva på offensiv planhalva så blev det mer eller mindre öppen gata mot Fridlundskan i IFK-målet. MEN då dök vår vän från västkusten, Kajsa Ericsson, upp som skjuten ur en kanon och visade härlig glöd och helt enkelt satte stopp för den framrusande norrländskan som flög som en vante, tyvärr skedde förseelsen i straffområdet och Söråker kunde göra 3-5 precis innan domare Lisell valde att blåsa i pipan.

Givetvis måste man ta med i beräkningen att en stor del av våra spelare är mycket unga och vi spelar i Elitserien för första gången, vilket gör det svårt att vara allt för besviken och vi har tagit många steg framåt under säsongen. Men, det är ofrånkomligt så att vi våra bästa stunder så ska vi slå Söråker och vi som har sett övriga matcher under säsongen vet vad de kan åstadkomma när det klickar och när det klickar är det bandypoesi.

Nu får vi ladda om inför lördagens match då spelare och rosabollare åker ner till Kungälv för ytterligare en tuff match mot regerande mästarna Kareby IS.

Matchfakta
Publik: 62
Väder: Inomhus. -4 grader
Slutresultat: 3-5 (3-2)
IFKs målskyttar: Ida Zetterström och Sanna Gustafsson 2.
Matchens lirare: Ebba Fridlund

/Rosabollen