Efter ett långt jullov var det på trettondagen dags för IFKs tjejer att knyta på sig skridskorna och visa att ledigheten bara gjort dem väl. Sandvikens AIK hade tagit sig ner hela den långa vägen till toppen av Höglandet för match i den högsta serien, Elitserien. Även 61 åskådare fanns på läktarna för att beskåda matchen men tydligen tyckte endast en tredjedel av dessa att det var värt att betala den blygsamma entréavgiften. Det imponerar inte och vi hoppas på bättring redan på söndag då tjejerna tar sig an skogshuggarna från Söråker.
2016 års första match startade riktigt bra sett med våra blå IFK-ögon och tjejerna rullade boll som aldrig förr. SAIK kändes trötta, bleka och ytterst oengagerade. Nässjöspelarna förde spelet och hade inga bekymmer att hålla gästerna på behörigt avstånd. Efter knappa fem minuter hittade domaren en utvisning då den alltid så väna Maja tydligen hakade i en motspelare och SAIK fick ett numerärt överläge. Våra tjejer jobbade dock bra men på en hörna kunde gästerna ta ledningen via ett skott som letade sig in bakom Ebba.
Med fullt manskap på banan tog IFK åter tag i taktpinnen och trummade på. Lagmaskinen fungerade riktigt bra och äntligen satt släppen och överlämningarna som de skulle. Unga och lovande Wilma Thörnqvist fick bollen i offensivt läge och likt en albatross i styv kuling kryssade hon fram mot målet och avslutade lika effektivt som snyggt bakom SAIKs och landslagets målvakt, Pillan Elardt. Ännu en gång hade vi gjort mål på de stora elefanterna och mer skulle det bli!
Bara fyra minuter senare fick Emelie bollen och serverade Wilhma nystanet på guldfat. Som vi alla numera vet händer det något magiskt i Åtvidaberg under julen och Wilhma kommer alltid tillbaka mer fokuserad och ännu bättre efter sitt jullov. Så även i år och därför var det föga förvånande men mycket glädjande att se bollen åter besöka de sandvikska maskorna efter att Wilhma förpassat den dit. Som om det inte var nog dök Wilhma åter upp framför målet efter ett frislag, fiskade upp returen och rullade in 3-1 till IFK. Glädjen hos Rosabollen visste inga gränser men grusades lite av det faktum att Martin hade lovat den för dagen glödheta Wilhma en tårta om hon gjorde minst två mål.
Sista tjugominutersperioden av halvleken kontrollerade IFK spelet och med dryga tio minuter till vilan utjämnade SAIK utvisningsstatistiken då man bentacklade till sig en tia på botbänken.
Andra halvlek blev ett krig. Inte på planen, där kontrollerade våra tjejer matchen, men för oss som tittade på var det årtiondets längsta halvlek. Tidigare matcher har orken tagit slut och vi har rasar med knappa tjugo minuter kvar vilket vi var väl medvetna om. Fredrik fick ont i magen och Martin var så nervös att man kunde se hjärtat pulsera i halsgropen men tjejerna tog det lugnt och spelade smart. Det blev inga mer IFK-mål MEN det blev inte heller något mer SAIK-mål! Säsongens första vinst kunde bärgas och triumfen var ett faktum. Vild glädje utbröt i båset, på planen och hos Rosabollen som hade glädjetårar i varje ögonvrå.
Att utse någon spelare som höjde sig över de andra var idag i stort sett omöjligt då alla i laget gjorde en helgjuten insats. Vi kan bara tacka för underhållningen och njuta av segerns sötma till på söndag då det är dags för match igen. Vi hoppas att vi ses då igen och att ni som kommer till matchen stödjer klubben genom att ge ett bidrag vid entrén.
Nu är det snart läggdags för Rosabollen då även vårt jullov slutar idag och i morgon stundar arbetet igen. Att lovet är slut känns lika inspirerande som en bussfärd hem till Sandviken en trettondagskväll men att bandysäsongen går vidare redan i helgen gör att vi kommer studsa till jobbet i morgon iklädda våra vackraste IFK-tröjor sjungande IFK-låten.
Matchfakta
Publik: 61
Väder: Inomhus. -5 grader
Slutresultat: 3-1 (3-1)
IFKs målskyttar: Wilma Thörnqvist och Wilhma Lindholm 2.
Matchens lirare: Wilma Thörnqvist
På återseende!
/Rosabollen
