Serieavslutning mot Surte

Tidig söndagsmorgon och Rosabollen agerade chafförer för de F17-spelare som inte var med i damlagsmatchen mot Surte under lördagen. Efter att ha hämtat minibuss i Bodafors, plockat upp Linn och Elvira vid Stinsen och stuvat in Moa och Clara i Jönköping styrde vi hela ekipaget mot Ale Arena. När vi ändå passerade Hotel Surte passade vi också på att plocka upp Agnes och Wilhma som hade härbärgerat sig där under natten. Väl på plats mötte vi upp de andra och började förberedelserna för matchen. De senaste veckornas många matcher har gjort att tjejerna spelat ihop sig betydligt bättre och taktikkonsulten gav lite nya instruktioner om hur man skulle överlista motståndarna.

När matchen började visade tjejerna också att de hade lyssnat. 0-1 kom på ett riktigt klapp-klappspel som hämtat ur den sovjetiska instruktionsboken från tidigt 80-tal. Elvira gjorde ett bra förarbete på mittplan och sedan åkte bollen likt en flipperkula fram och tillbaka innan Agnes serverade Kajsa som satte ledningen. De som inte riktigt hade förstått meningen med klapp-klapp vid genomgången kunde nu glatt tacka för uppvisningen och glädja sig åt nyvunnen kunskap.

Nässjö kunde också utöka sin ledning då Sanna satte fart och med kraftfull skridskoåkning kunde komma fri och sätta 0-2. Surte/Kareby lät sig inte nedslås av det utan gjorde vad de kunde för att ställa till det för våra tjejer. Målvakten slängde iväg en långboll som trillade ner vid vår backlinje men där fanns också snabba Vilma Ahrnberg som trampade sig fri och kunde lägga in reduceringen. Det är sådant som händer tänkte vi och såg Sanna stänka in ett frislag från långt håll. Men direkt på avslag fick vi tänka om då bollen lyftes mot vår backlinje och samma Vilma åter kom fri och ännu en gång kunde reducera. Som tur var lärde sig tjejerna av misstagen och efter den händelsen kunde Surte/Kareby inte anfalla på det sättet mer då försvaret tätade till sig.

Anfalla kunde dock NIF och när en frislagsretur trillade ner framför fötterna på Ida G satte hon 2-4. Ida kommer kanske lite i skuggan av syster Sanna men hon jobbar på alla positioner på banan och har en förmåga att dyka upp på rätt ställen vid rätt tidpunkt. Det var också ytterst nära att ännu en boll från hennes klubba hamnade i mål men det kan ju inte lyckas varje gång.

I andra halvlek trummade NIF på och tillät inte Surte/Kareby förstöra den soliga söndagseftermiddagen. 2-5 kom efter att en boll lyfts in i straffområdet och Elvira tagit hand om returen. Om fröken Eklund satsade lite på sin bandykarriär hade hon kunnat bli riktigt bra. Orken är det inget fel på och dagens match var den bästa vi sett henne spela. Klockren! Nässjö fortsatte att göra mål, först genom Victoria på pass från Agnes och sedan var det dags för Sanna att utöka målskörden.

Eftersom vi hade gott om avbytare passade lagledningen på att ta ut både Sanna och Wilhma ett par minuter för att låta dem lägga upp en fungerande taktik sig emellan. Åter igen ett genidrag och samspelet mellan Lindholm/Gustafsson var en fröjd att se. Det hela slutade med att Wilhma assisterade Sanna till hennes fjärde mål.

Några minuter senare ville domaren ha en utvisning på en spelare i Nässjö. Vilken? Det visste man nog inte men Moa åkte och satte sig på botbänken medan Elvira fördes upp på listan av syndare. Lite märkligt och mest förskräckt blev nog mamma Eklund som hemma vid datorn undrade vad hennes annars så ordentliga dotter nu hade hittat på. Efter matchen påpekades misstaget för domarduon och den lilla fadäsen var ur världen.

Matchens sista mål var ett praktfullt samarbete mellan Victoria, Kajsa och Sanna där de två förstnämnda passade fram Sanna till sitt femte mål och slutresultatet 2-9. Direkt efter matchen kom Surte/Karebys lagkapten Ronja Sandros fram och önskade Nässjölaget lycka till i slutspelet. En fin gest som vi verkligen tackar för!

Surte/Kareby har en del riktigt lovande spelare men tyvärr brandskattas de allt som oftast av Kareby när de spelar sina dammatcher. Idag saknades både Ellen Ahrnberg och Ida Friman som båda är riktiga förgrundsfigurer i laget. Några som dock verkligen imponerade på oss idag var Amanda Gustavsson och Moa Friman. Moa som fyller 12 på torsdag skulle kunna bli hur bra som helst!

Vi avslutar rapporteringen med en liten komisk händelse. Kajsa krockade och blev liggande på isen och vi fick komma ut till henne. En ledare i Sutre/Kareby frågade vänligt hur hon kände sig och om hon visste vad det stod i matchen. Kajsa svarade då med ett leende att hon hade tappat räkningen. Ett friskhetstecken som hette duga!

Nu laddar vi för semifinalen mot Grycksbo på söndag!
/Martin

Author: Martin